WCW

Det finns många hashtag-veckodagar inom sociala medier som rättfärdigar förhärligande av oss själva (vilket är fiffigt), exempelvis TBT (Throwback Thursday) och Transformation Tuesday. Eftersom tant inte riktigt hänger med har jag inte förrän nyligen blivit varse om WCW (Womans crush Wednesday) som väl kanske snarare förhärligar andra kvinnor än oss själva. Jag har hur många WCW:ar som helst och ska naturligtvis hänge mig åt detta OCH slänga in en skvätt självförhärligande när möjlighet uppstår. I mitt förra inlägg  åsyftade jag att YSL och hans musa Lou Lou de la Falaise har inspirerat många. Jag härmas också skamlöst och utser Lou Lou de la Falaise till min första WCW.

Scarves på skallen - japp! 

Hänger med konstnärseliten - såklart. Är bland annat konstnärsfruga.

 Narcissistiska drag ... eh, kanske?

Klär mig stundtals (det vi i Edsbyn kallar) "glösigt" - absolut.

Men hur många tygbitar jag än knyter runt skallen kommer jag aldrig att erhålla samma fashionabla bredd mellan ögonen som Lou Lou och min nästan overkligt vackra svägerska, Åsa.

Hon är liknar även Kate Moss. Gillar Kate Moss, men det dröjer mååånga onsdagar innan hon eventuellt hamnar på min WCW-lista.

Lou Lou Lou Lou Lou Lou

Fler än jag som älskar den här bilden av Lou Lou de la Falaise där hon naturligtvis var iklädd YSL.

 Exempelvis Armani Privé.

Millan Rouge

Le Millan Rouge!

Har skrivit om henne flera gånger, men eftersom jag hade ett blogg-uppehåll på exakt ett år finns det anledning till uppdatering. Hon har boostat mitt självförtroende flera gånger under 2014 och ni ska gilla hennes facebooksida här. Bilderna nedan är bara ett axplock av boostningarna.

 Några av bilderna är från den roliga Chic-galan 2014. Jag hade med mig min söta brorsson Dennis som tog för sig av "fika-buffén".  

 

 

Stekheta Rosie har ett Millan Rouge-inlägg varje måndag. En briljant idé. Här står hon bredvid Ida-Marie, som får mig att tänka att det borde vara ett bindestreck mellan Millan-Rouge eftersom dubbelnamn är en aldrig utdöende trend i Hälsingland.  Ida-Marie bloggar också på tidningen Chic's hemsida. Ryktet säger för övrigt att det kommande numret innehåller prima Millan Rouge-illustrationer.

 

Detta stjärtporträtt gillar både jag och Tomas.

Och man vet verkligen aldrig vad som avporträtteras av Le Millan Rouge. Här är en bild från "dagfesten".

Som i verkligheten såg ut så här. Och ...

... så här(?) hmm. Förtydligande: Jag och Magnus har rösträtt osv.

 

Och verkligheten blir liksom lite bättre i Millan Rouge-världen.

 

Och apropå smycken

Skulle möjligen kunna tänka mig att byta min smyckesamling med den Liz Taylor samlade på sig under sina äktenskap med Burton, men bara för att sälja dem och köpa tillbaka mina egna OCH hyra Antikt Gammalt & Nytt en hel dag. Jag skulle prova hattar med omsorg och köpa smycken i alla färguppsättningar.

Foto: Katarina Hansson för Design By Leftovers

Foto: MariasofSweden

 

Bad taste!

"A Little bad taste is like a nice splash of paprika. We all need a splash of bad taste - it's hearty, it's healthy, it's physical. I Think we could use more of it. No taste is what I'm against".
Detta citat av Diana Vreeland poppade upp i mitt huvud när jag fick frågan om att i egenskap av mitt ENORMA lokalkändisskap klä en (plast)gran utifrån "mitt personliga uttryck". Granen skulle kläs i samband med Edsbyns museums jul-utställning. Kanske poppade citatet upp pga. att utställningen skulle ske på ett museum (Diana Vreeland arrangerade de första modeutställningarna på MET i NY) eller för att jag försökte förklara för representanten från museets konstkommitté att jag vurmar för det som anses tacky och saknar förmåga "att göra fint"? Hur som helst - med Diana Vreelands ledord kan inget gå fel. 

Jane Mansfields variant.

Och min.  

Kanske en överflödig förklaring, men granen består alltså av smaklösa, oäkta smycken, guldspray och bilder samt citat av mina främsta stilikoner som Diana Vreeland, David Bowie, mamma m.fl.

Min man är troligen världens bästa julklappsgivare, så jag fick (förutom alla juveler) boken "The Eye has to travel" och som handlar om Diana Vreeland, så julen har minst sagt gått i hennes tecken. Därför följer fler Vreeland-citat här:

" Exaggegeration is my only reality" Eh, jovars. (foto från 2011: Beth Hansson)

"What do I Think about the way most people dress? Most people are not something one Thinks about" .

Underbar!

 

"You don't have to be born Beautiful to be wildly attractive"

 Bara att älska den va?

Julklapssmycken del 1 av 2

Under den årliga december-Stockholmsturen brukar jag undvika att gå in på älsklingsaffären Antikt Gammalt & Nytt i hopp om att Tomas (han heter så) ska befinna sig därinne. Så skedde! Kär i både Tomas och i det bläffiga halsbandet med tillhörande örhängen som fanns i ett av paketen. Dessa juveler åkte på redan på nyårsafton.

 En nyårsafton som i övrigt bjöd på enorm generositet, härligt folk, bilder av usel kvalitet ... 

unga, långbenta bruttor som av oviss anledning svek oss andra efter middagen,

 hundar som visste vilka ben som bjöd på godsaker, 

och Toruns briljanta konstverk som jag återkommer till i ett kommande inlägg.

Och hörni! Den här julhelgen tar ju aldrig slut. Ikväll är det på't igen. Troligen utsmyckad i en annan julklapp.

Återuppstånden!

Återuppstånden!

Skyller på Rosie som jag också har snott bilderna av. Är bland annat skitmallig över hedrande blogginlägg där framförallt Millan Rouge men även jag (och min hemsydda kaftan) figurerar.

 

... och Georgia May Jagger, Victoria Silvstedt, Charlotta Flinkenberg, Lars Wallin and yada yada yada ...
 När Rosie inte hänger med stylister, yada yada yada och konstnärer som Millan Rouge händer det att hon hänger med undertecknad.

 

 
Eftersom min hemsydda kaftan finns med på CHIC's hemsida kan jag således titulera mig som designer. Trodde jag inte för ett år sedan.