En vecka i sjalar

 Pick me up - grass green

eh ...

 

 

 

Lika som bär!

Och före vår tid som vanligt.

Lara Stone i senaste H&M-kampanjen.

Jag och Anna-Karin vid en Opel Rekord, iklädda flare-byxor.

Blow up!

Det sägs att scenen där huvudrollsinnehavaren (som väl baseras på David Bailey) fotar Veruschka (som är LÄNGRE än jag) är tidernas sexigaste. Vem som säger det är ovisst, men kanske? För egen del har jag svårt att uthärda den manliga skådespelaren ...

Trots att filmen är från det snygga året 1966 och innehåller både Veruschka iklädd en fantastisk klänning och för all del, Jane Birkin har jag aldrig orkat se den från början till slut. Men snyggt. Och det var såklart Diana Vreeland som "upptäckte Veruschka (nämnde jag att hon är längre än jag?).   

I nästa inlägg kanske ni får se mig i liggpose där jag sträcker upp huvudet mot kameran i en klassisk "make love to the kamera-pose".

 

I give you - ett plottrigt inlägg

Se så vi skimrar - inte en rynka i sikte. Sannolikt inspirerade av diverse flott folk som har passerat hos oss under den senaste tiden. Några av dessa hade turen att bli förevigade.

Mamma har varit hos oss flera gånger, men alltid iklädd denna klänning som var årets gåva från Positano. Hon använde den 15 dagar i rad. Gjorde ett uppehåll i användandet när vi åt på restaurang, men därefter åkte den på igen ... 

 Månkan, den snobben klär sig helst i Tiger of Sweden,

liksom den ena av två Filemons.

The day-fest-gänget var fashionabla!och därför erhöll Millan Rouge en något försenad julklapp signerad Johan.
Händelsen resulterade naturligtvis i ett konstverk.

Torun var sitt sötaste jag.

Liksom våra boytoys.

Så här ser hon ut - svägerskan! Ja, jäädrar.

Jäädrar igen.

Det har firats kärlek

... och det har supits.

... och supits.

 

 Ungefär så.

Tori Amos i Storbyn!

Och där stod jag och Tomas ungefär mitt framför det konstnärliga skrevet.

Scenen var enorm, flygeln var stor och Tori var näpen som ett väsen men manövrerade flygeln och sin keyboard med hela sin kropp medan hennes papper flög omkring i blåsten och backdrop-tyget fladdrade fashionabelt som sig bör på just en "Music&Arts"-festival. Känns fortfarande overkligt att jag har fått uppleva Toriskan.

 En artist som till och med fick mig att stå och trampa på plats ganska lång stund (med mina mått mätt) innan konserten började.

  

Det var Stockholm Music&Arts som hade det goda omdömet att boka Tori Amos och se så avslappnat jag för mig i utkanten av festivalområdet.