Jag är ingen prinsessa.

Trots alla fina facebookvänners (och andras) engagemang i frågan (fantastiskt ... fattar inte) är jag ingen prinsessa och vann alltså ingen resa till Paris. Jag kom däremot tvåa och inväntar ivrigt mail om att jag kommer att erhålla smycken från Elie Saab. Jag hoppas att det är smycken av makrokaraktär. En klänning från Elie Saabs purfäska  kollektion hade också funkat.

Matcha Positano

Gör man kanske bäst med blommor som hos Isaac Mizrahi och som i det barnängska residenset

för att matcha den där totalt tidlösa butiken där alla plagg är hysteriskt blommiga 

Eller iklädd pastell  som hos Alexander McQueen och Lois Vuitton 

 ... och som i det barnängska residenset för att matcha

Positanos pastellhus 

(tillfälligt) slut på sötebrödsdagarna

Inför härmed en åtstramning gällande klä-inköp, dekadenta stockholmsresor m.m. och det känns bara roligt eftersom denna terass blir vår i en hel vecka under 2012.

Positano - vackraste byn på jorden (ja, vilken skulle det annars vara?). Året var 2002 och vi bodde i Sorrento en vecka och åkte vespa till Positano tre dagar av sju. Drömde om att "nån gång".

Nån gång blev 2009. Två veckors bröllopsresa och noll tråkiga sekunder.

Vi "hängde på byn" och blev så hemmastadda i delikatessbutiken att hanen fick tjänstgöra bakom disk.

Under vår nästa Positanovistelse vet vi ju att vi ska välja citronglassen alla dagar, hanen läser på för fullt om vinerna och vi fantiserar redan om vilka restauranger vi ska äta på. Att återvända är det rätta!

Köpåtsramning när det gäller kläder är ju dessutom helt oproblematiskt när Carina lämnar sådana här godbitar på skrivbordet om morgnarna. Nu hänger denna finska (vill gärna påtala att den är från Finland) klänning hemma hos mig och väntar på ett band som kommer att utgöra skillnaden mellan aningen för kort och helt perfekt.

Phantom of the Opera i Edsbyn

I söndags visades Phantom of the Opera live från Royal Albert Hall i London och nu på fredag visas Catwalk 3D ... så vem behöver bo i staan?

Jag blev hämtad av ett gäng stiliga ladies

Vi visade våra glas på bild "som vore det bilder från en tågluff"

Hade jag haft Malin med på bild hade ni noterat att hon hade dragit på sig en RIKTIG operablåsa i mörkaste grönt 

Och "som vore jag den mest beresta" tog jag alla tillfällen i akt att berätta att jag minsann var på Royal Albert Hall i somras ... och att vi hade en egen balkong. 

(Men varför så stirriga över att ha en egen balkong kan man undra?)

Vintagemässan - sista delen

Föll pladask för mor och dotter parisiskan när jag var på vintagemässan. Vackra, snälla, generösa med sig själva på alla sätt och till råga på allt hade de så här underbara klä'r.

En morgonrocksaktig, aprikos historia. Tänkte att jag behövde ytterligare en morgonrock.

Så därför har jag även beställt denna. Och nej, den aprikosa morgonrocken är inte samma som:

Jätteolika ju.

Och den här oerhört fina sidenklänningen har alltså ägts av mamman, som var mannekäng i Paris under ... jag gissar 70 och början av 80-talet. Vet inte om klänningsmodellen passar undertecknad så värst bra, men jag föll som en fura för tyget, klänningens historia och som sagt - mamman och dottern, Parisiskan.  (och jag tror att dottern har jobbat för Riccardo Tisci och självaste Karl ... Wow va?)

Eftersom John Galliano sumpade sig.

Modeveckor i finstäderna bestod tidigare av en längtan till att få se vad John Galliano hade hittat på. Efter att han sumpade sig fick jag förlita mig på två andra gamla rävar, nämligen Jean Paul Gaultier och Vivienne Westwood. Jean Paul Gaultiers uppdatering av den randiga tröjan och den Bowieblåa kostymen - hur bra som helst ju.

Ja ... och underkläder som kläder dårå.

Och hade jag varit Buy my Outfit, dvs sykunnig, hade jag härmat dessa paltor från tuffaste tanten:

Jag vill inte framstå som en bakåtsträvare och nämner därför att favoriter sedan nåt år tillbaka är Etro, och 'n dära norrmannen.

Ba så ni vet.

Klart jag har't, part 54.

Men eftersom "förlovningsjackan" är finare ...

(hårsvallet för dagen däremot)