I favorittrapporna!

 

Gianni Menicetti

För längesedan skrev jag om "Häxan i Positano" och jag blev påmind om henne under vår senaste resa då vi såg konstnären Gianni som levde med the "Witch of Positano", Vali Mayers på bussen vid två tillfällen. Nästa gång vi åker till Positano ska jag såklart kolla in Gianni Menicetti's konst. Nu hade han en ny skönhet vid sin sida. Så vitt jag vet (eller så vitt Tomas vet, eftersom det är han som snart tar en professorstitel i Positano-kunskap) lever konstnären fortfarande sannerligen alternativt nere i sin ravin strax utanför Positano. Ball!

Bilderna är stulna här.

 Här hade jag tänkt publicera ett smygtaget foto av kopnstnären och hans nya donna, men så gör man ju inte.  

Kanske ramlar jag över nån utställning med Vali Mayers konst nån gång i livet också.

Fler Positano-favoriter!

Här listas "20 Amazing hotels you need to visit Before you die". Hotel, Le Sirenuse finns med på listan och jag har nu besökt deras Champagnebar vid två tillfällen så jag borde således ha fullbordat 10 % av "uppdraget". Tjottan är så tjusig så den inbjuder till Selfie-frossa. Champagnen kanske bidrar till narcissismen? 

Gäller att föreviga tillfällen som dessa så att jag kan skryta i detta och i andra sammanhang. Därav ungdoms (eller numera tant?-) beteendet.  

Favoriter i repris var det. En av dagarna hade vi tillgång till MIN klippa. Ingen idé att publicera fot-i-förgrunden-bilder om inte den ena foten pekar mot Capri och den andra mot Positano. Borde till och med imponera på Tomas Grip.  

 

Sprang även romantiskt i Positano-trappa i likhet med Marisa Tomei i filmen "Only you". Nån som anser att jag lyckades?

 

Tre av kvällarna tillbringade vi på Le Tre Sorelle - för att vi älskar Le Tre Sorelle och för att de har världens bästa personal!

Världsklass!

Arrivederci Positano! 

Samma men olika i Positano

Det blev Italien och Positano igen, men denna gång i sällskap med de här två skitbra'a människorna. Man kan säga att denna resa till Positano blev helt annorlunda än de övriga eftersom resesällskapet var dubbelt så stort. Det fina med att återvända i sällskap med Dennis och Robin var bl.a. att vi kunde hänge oss totalt till favoriter i repris. En av kvällarna hade vi skickligheten att boka bord på restaurang Bruno.

Som har den här utsikten.

Och som ser ut så här i dagsljus. Förresten, om någon ser den där sjalen nånstans i Positano vill jag att ni skickar den till mig för jag tycks ha supit bort den.

Favoriter i repris var det ju frågan om och kyparen kom till och med ihåg att vi beställde detta förra året. "It's our best wine". Så bra att vi ju till och med åkte till London och köpte en flarra i höstas.

Sen det där vanliga "rigga till sig och gå ut och äta". Svårt att tröttna på det säger jag till de som hänvisar till brist på fantasi att återvända till samma ställe flera ggr.

Mata den där gatton ...

Saboterar lite av min bloggimage när jag flashar dessert-bilder, men ni vet .. Italien och den där gelaton. Åt för övrigt en förnämlig soja-cocos-gelato i Rom.

Hemma hos oss finns bilder av hela Positano. Hela! 

Ett dygn i Rom hör också till det vi nu kan kalla succé-konceptet.  

(närå, köpte inget ... där.) 

Med tanke på hur ofta kameran var framme kommer sannolikt mer dokumentation från denna resa. 

Roberto Cavallis fik

Det fina med konst är att man kan hänga med Millan Rouge på Roberto Cavallis fik i Firenze trots att vi fysiskt vistades där vid olika tillfällen. "Din "lätt uttråkade" min är obetalbar!" skrev Inga Tvivel på facebook med anledning av denna bild från 2013.

Ett år senare - Le Millan Rouge!  

Och här sitter vi - tillsammans på Roberto Cavalli's hak.

Frågan är om Cavalli mister lite av sina bad taste-vibbar nu när Peter Dundas tar över rodret? Skulle kunna ta ett sms-lån för att få svischa runt i en Pucci-kaftan, men slampiga märken behövs. Ju.  

När jag var i Firenze 2013 hängde den här slamsan i Cavallis skylfönster. Fantastisk, men var sansad och tog inget sms-lån.

DET STORA TABBERASET I FIRENZE - sista delen (kanske).

Så här glad blir jag när Tomas väljer snygga vinflaskor.

 

Enligt den gängse semestertraditionen skall fötter omplåstras.

The palest woman in Florence takes care of her feet.

Exakt här ser jag väskan jag senare köper till min mamma.

 I see the bag that I later bought for my mother.

 

Tornar bland torn!

Leker att jag är dyr på Roberto Cavallis café.

I pretend that I'm expensive at Roberto Cavallis café.

Not just wine ...

Vi ba! Hann med Cinque terre också!

We also had time for a day in Cinque terre!

... och här åt vi lunch! Funkade.

And at this place we had lunch!

Arrividerci Italia! 

DET STORA TABBERASET I FIRENZE, DEL TVÅ.

Inköpen:

Väska

Clips/earrings:

Den glittriga bakgrunden är från en toalett på restaurang Fellini. Ingången till damernas toalett pryddes naturligtvis av en bild på Anita Ekberg.

Kaftan/caftan:

Älskar den så mycket att det får bli ett Visible monday-bidrag!

Den här slampiga trasan kommer att åka på under någon av vårens/försommarens alla brakkalas!

From Il Cancello

Måttligt med inköp (jag börjar bli klok(are)), men ack så bra:a!

Jorå. Bilder på själva stan kommer senare. Här kommer en suddig hint.