Just kids

Med risk för att framstå som skitnödigt pretentiös, men vilka ljuvliga bilder som uppstod av att läsa Just Kids av Patti Smith. 

Boken berörde mig mer än dokumentären, Dream of life om Patti Smith (lite svår för en oinvigd) och utställningen med Robert Mapplethorpes bilder på Fotografiska i somras. Just kids fick mig att vilja läsa poesi, öppna ett konstgalleri, att våga chansa mer, att uppskatta det fina i det lilla osv. Det är ett namedroppande utan dess like och eftersom den utspelar sig under 60 och 70-talet borde jag haft psych-hanen med mig som ett uppslagsverk

Men det finns ju namn från den tiden som är mer klä-relaterade och som jag känner till så pass att jag på egen hand kunde frammana bilderna, t.ex. Edie Sedgwick, 

Loulou de la falaise och Candy Darling.

... för att nämna några.