Klart jag har't, part 5.

Röd långklänning. Lätt! Den här "hittade jag" hemma hos mig själv i somras. Det var min mors privata sömmerska (den här händelsen utspelade sig på den tiden då klädkedjorna inte hade avdelningar med stora storlekar) som sydde den till mig nån gång i början på 90-talet. Jag hade ett tyg, ritade en bild (näe, inte så där tjusigt som t.ex. Liselotte Watkins, men jag ritade). Sömmerskan Märta gick där i sitt något excentriska hem, hummade lite för sig själv - och vips, så hade jag en klänning som såg ut som den jag hade ritat. Och de som hängde med mig i somras (min man t.ex) blev nog rätt trött på den ... Underligt nog är detta det enda tillfälle då den blev förevigad. Beklagar skovalet, men jag befann mig på Gesundaberget. Inte läge för klackar där.